Alla texter ska göra ett arbete. Alla texter som används – internt eller externt
– kommer därför att generera intäkter eller skapa kostnader.
När jag började föreläsa om hur man skriver texter på hjärnans villkor, för tolv år sedan, var målgruppen informatörer, webbredaktör, journalister och andra som skriver professionellt.
Idag, när vi ska dela information mellan individer och team för att skapa en lärande kultur, är det fler yrkesgrupper som skriver. Många har inte någon vana av att skriva och en del tycker att det är ett nödvändigt ont.
Texter är en förutsättning för att arbetet ska fungera
Texter är en av grundpelarna i alla professionella verksamheter. De är en förutsättning för att vardagsarbetet ska fungera. Och det är ofta texten vi återvänder till när vi har olika uppfattningar om något.
Texter som inte kommunicerar det mottagarna behöver, resulterar i förlorade intäkter och ökade kostnader. Kunskap om hur texter produceras är därför viktigare än någonsin.
Hur mycket kostar en text som inte kommunicerar?
Oavsett om det handlar om en person som har skrivandet som sitt yrke eller inte, är det viktigt att ställa frågor som: Hur mycket kostar en text, som inte kommunicerar det kollegan eller teamet behöver för att driva processen vidare? En tvetydig text som ökar trycket på kundtjänst? Handlingar som måste skickas tillbaka för komplettering? Och så vidare.
Läsarens hjärna är målet för alla som arbetar med texter
- Hur läser våra hjärnor på en dator, mobil och surfplatta – och hur påverkar det förståelsen?
- Hur går läs- och skrivprocessen till ur hjärnans perspektiv?
- Varför kommunicerar korta texter sämre?
- Hur ska en rubrik skrivas på nätet?
- Läsarens korttidsminne är textförfattarens besvärligaste motståndare. Varför kraschar det?
- Var tittar ögonen intuitivt på nätet och i tryck.
- Förförståelse – vilka minneskrokar har läsarna i sina hjärnor? Dockar inte den nya informationen med en minneskrok, blir det ingen informationsöverföring.
- Så genererar era texter intäkter.
- Skrivprocessen är en av de mest kognitivt krävande arbetsuppgifter vi gör under en arbetsdag. Hur fungerar den och vilka råd ger forskningen?
- Textbuilding - synliggör hur skrivproduktionen går till i en organisation. Vem beställer text, vem ger underlag, vem är bollplank, vem bestämmer och vem har det slutgiltiga avgörandet?
- Och lite till ...
Ni får forskares konkreta råd och verktyg som utvecklar ert skrivande och kommunikativa förmåga – men också tankeväckare och aha-upplevelser.
Målgrupper:
Alla som är inblandade i produktionen av texter:
- Professionella textförfattare.
- Alla som skriver men inte har textförfattandet som sin primära arbetsuppgift.
- De som beställer texter, är bollplank eller bestämmer vilken version av texten som ska publiceras.
- Alla som arbetar med layout – hur ska en text ska presenteras på en webbsida, ur hjärnans perspektiv, för att kommunicera optimalt.
Om föreläsaren:
Tomas föreläsning och utbildning bygger på forskning. De är faktabaserade och presenteras på ett pedagogiskt och lättsamt sätt. De beskriver på ett lättförståeligt sätt olika teorier, ger konkreta råd och historiska återblickar. Han bjuder också på exempel och egna erfarenheter.
Tomas Dalström är betreendevetare och har mer än 30 års erfarenheter som journalist, korrekturläsare, copywriter, författare samt manusförfattare för radio, film/TV, webben och interaktiva produktioner. Men också av att skriva som innovatör och företagare.
Han har fått nationella och internationella priser och utmärkelser för facklitteratur, journalistik, reklamfilm, beställningsfilm, interaktiva produktioner och innovationer.
Hör gärna av dig om du har några frågor.